Du behöver fundera på om din värdegrund står i vägen för din förmåga  att göra ett bra jobb

Jag hade inte tänkt skriva den här texten.
Jag vill inte hänga ut personer eller organisationer. Det finns ingen anledning att göra det. För det är min övertygelse att det inte handlar om enskilda personer, eller ens om organisationer – det handlar om systemet. Om hur marknadiseringen och lagar som stiftades i naiv, ogenomtänkt och hastig politisk nybyggaranda har fått orimliga konsekvenser för dagens och morgondagens svenska samhälle.

Men i varje samtal jag för, i varje poddinspelning jag gör, i varje artikel, TV-inslag, politikerdebatt jag möter bär jag med mig den här erfarenheten och att inte använda den som en del av mitt eget resonemang blir som att låtsas att den inte finns.
För den finns. Alldeles påtagligt har den fått spela roll för mina vägval, så jag behöver få använda den. Och jag är helt övertygad om att min erfarenhet delas av många. Inte ordagrant, men i känslorna och tankarna den väcker.

”Du behöver fundera på om din värdegrund
står i vägen för din förmåga att göra ett bra jobb”

Scenen:
En grundskolerektor, frustrerad till bristningsgränsen över höjda krav på täckningsbidrag (hur stor andel av intäkterna skolan lämnar ifrån sig till huvudmannen – för oh-kostnader, krisbuffert och avsättning för nyinvesteringar, t ex) samtidigt som verksamheten tappar många elever till en nystartad skola i grannskapet. Och en skolchef som, ännu en gång, ger bakläxa på rektorns budget. 

Diskussionerna mellan rektor och ledning har under en tid varit många, intensiva och bitvis hårda.
Rektor hävdar sitt lagstyrda ansvar och sitt eget starka moraliska imperativ; att sätta alla elevers rätt till bra förutsättningar för lärande i första rummet. Att möta de behov som finns, att kompensera för skillnader, att ge de professionella tid och förutsättningar att klara sitt uppdrag med bibehållen hög kvalitet. 

Och en skolchef som, klämd mellan förståelsen för rektors frustration, egna karriärambitioner och sin arbetsgivares icke förhandlingsbara förväntningar på (ytterligare åtstramad) budget i balans, till slut stänger samtalet med just den där meningen: ”Du behöver fundera på om din värdegrund står i vägen för din förmåga att göra ett bra jobb”.

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

(Skollagen 1 Kap §4)

Små, små förskjutningar i retoriken. Små, små förflyttningar i skolvardagens alla beslut. 
Varför går du egentligen till jobbet, kära rektor?

Men du kan inte ta emot såna elever

Scenen är densamma. Tuffa samtal mellan rektor och skolchef om budget och organisation. I sin argumentation räknar rektor upp ett antal elever som, under budgetåret, kommer att behöva extraordinärt stöd för en fortsatt fungerande skolgång. Elever som är smarta, med engagerade föräldrar och många böcker i hemmet, men som p g a en eller annan osynlig skillnad mot majoriteten av eleverna i skolan inte fixar den stora gruppen i klassrummet, de många bytena mellan ämnen och fokus, det ständigt pågående sociala spelet. 
Rektorn och hens medarbetare gillar de här eleverna. Också. De prövar organisationens kompetens och förmåga till det yttersta, och den delade glädjen när skolan hittar rätt insatser och får se elevens framsteg är ett ovärderligt kvitto på att den starka gemensamma drivkraften om alla barns rätt till bra förutsättningar för lärande, håller. Och är grundläggande viktig. Det finns en professionell stolthet i vi:et,
i att tillsammans klara även stora utmaningar.
Men det går inte utan de resurser rektor budgeterat för. Och tilläggsbeloppet kommer aldrig att täcka hela extrakostnaden. Så är det bara – det vet alla. 
Och så en skolchef som, klämd mellan förståelsen för rektors frustration, egna karriärambitioner och sin arbetsgivares icke förhandlingsbara förväntningar på (ytterligare åtstramad) budget i balans, till slut stänger samtalet med just den där meningen:  ”Men du kan inte ta emot såna elever”.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

(Skollagen 1 Kap §4)

Små, små förskjutningar i retoriken. Små, små förflyttningar i skolvardagens alla beslut. 
Det är bara en sätt att tänka i en ekonomiskt tuff period, det förstår du väl?

Eller så är det en affärsidé? 

Grundskolan är ett samhällsuppdrag. Ett fundament. En garant för demokrati, för bildning och fostran. För likvärdighet och hållbar samhällsutveckling. 
Systemet och lagstiftningen har gjort grundskolan till en affär dit välbeställda kunder ska lockas.
Dit samma kunder sedan återvänder för att klaga på varan när den inte levererar enligt beställningen.
Där det blir viktigare att det är snyggt i skyltfönstret även om hyllorna gapar tomma på lagret.
En affärsidé.

Varför gör vi så här med det viktigaste vi har? 
Varför låter vi ett system vi själva har makten över göra så här med oss?

Och framför allt: Varför accepterar vi att våra beslutsfattare, de vi gett förtroendet att vårda och leda vårt land, låter sig dras med i förenklande och förminskande sandlådebråk där skillnaden mellan betald lobbyist och folkvald politiker är i det närmaste utsuddad, där valfrihet ställs mot planekonomi, där Bergströms fuskpäls ställs mot Lindquists läsning av kommunbudgetar, där rött ställs mot blått, där fakta och analys blir valfritt att förhålla sig till och där eleverna och skolans personal ständigt, ständigt hamnar i kläm?

Skolsystemet så som det ser ut idag är resultatet av hastiga beslut fattade på vaga grunder. Nu ser vi oönskade konsekvenser och vet bättre. Alltså måste vi göra om och göra rätt. Det handlar inte om att strypa valfriheten eller mångfalden. Det handlar inte ens om att förbjuda vinster – så länge vinsten inte blir ett viktigare incitament för skolhuvudmannen än uppdraget i skollagen.

Det handlar om att återerövra ett nationellt moraliskt syfte med skolan och återuppbygga ett system som sätter alla elevers rätt till bra förutsättningar för lärande i första rummet.
Och du som har makten idag måste fundera på vad det är som står i vägen för din förmåga att göra ett bra jobb.

3 tankar om “Du behöver fundera på om din värdegrund står i vägen för din förmåga  att göra ett bra jobb

  1. Pingback: Lobbyisternas verkliga intressen – rektor_linneas blogg

  2. Pingback: Det duger inte | ingelanetz

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s