Kära förälder

I dagarna har ditt barn, din ögonsten, börjat skolan igen efter sommarlovet. I en ny klass, i en ny grupp eller i samma klass som förut men med nya klasskompisar.
Jag och mina kollegor träffar ditt och många andras barn i flera timmar varje dag, och vi är så glada att du ger oss förtroendet att, tillsammans med dig, utbilda och fostra ditt barn! Vårt gemensamma mål är att ditt och alla andras barn ska få utveckla sin fulla potential, växa i både kunskap och självkännedom och så småningom bli en vuxen som både kan och vill vara en del av ett demokratiskt samhälle i ansvarig frihet.

I alla sammanhang där människor förväntas samarbeta och samexistera med andra människor; i familjer, i idrottslag, på arbetsplatser och i skolan, sätter en mängd psykologiska processer igång när grupper skapas. Det är väl beforskat och finns beskrivet i hyllkilometer av litteratur. En grupp kan bara fungera väl över tid om alla medlemmar i gruppen till att börja med känner sig som medlemmar i just den gruppen –en känsla av att höra hemma. Därefter behöver de också känna att de har en roll, en uppgift, och de behöver vara bekväma med rollen eller uppgiften. Ordet känna är viktigt här, för känslorna påverkar oss mycket i nya gruppsammanhang. Ibland positiva, ibland negativa – och starka! Så starka att vi kanske måste lämna rummet en stund, storma ut från familjemiddagen eller byta lag.

Vi vuxna har med åren fått mycket träning i att vara i grupper. Vi har också lärt oss vilka strategier som fungerar när vi ska hitta våra roller i gruppen, men trots det räcker det att vi ser oss omkring i våra vuxna sammanhang för att konstatera att det inte är enkelt.

Ditt barn har av naturliga skäl inte alls tränat lika ofta och länge på samspel i grupp.  Likväl tror vi ibland att barn bara ska acceptera en ny grupp eller en ny roll – bara för att de är barn! Hur många av oss har någon gång sagt ”titta, där är några barn i din ålder – gå och lek med dem”, som att låg ålder eller liten storlek på människan gör henne oberörd för de processer och känslor som uppstår när man förväntas ingå i en ny grupp.
”Titta, där är några vuxna i din ålder – gå och lek med dem. Det blir kul!”
Nej tack, tvinga inte in mig i sammanhang jag inte själv väljer!
Men i skolan gör vi faktiskt just det. Vi placerar barnen i grupper skapade i princip enbart utifrån vilket år de är födda – och de har dessutom skolplikt, de måste vara här.  

Det kommer därför att skrapa och skava i början!
Det kommer att uppstå konflikter!
Vi som jobbar i skolan vet det. När vi sätter samman klasser är vi väl medvetna om att den nya gruppen behöver gå igenom ett antal faser (ofta med starka känslor inblandade) innan den ens blir en grupp och kan rikta sitt fulla fokus mot den gemensamma uppgiften: lärandet.

Det är en viktig del av vårt uppdrag i skolan att låta eleverna få träna på detta. Samarbeta, ta hänsyn, visa respekt och anpassa sig. Ju yngre eleverna är desto färre fungerande strategier har de hunnit skaffa sig, så det kommer att bli känsloutbrott, oro och osäkerhet en tid. Det är därför vi ofta börjar läsåret med aktiviteter baserade på just gruppen. Utflykter, samarbetsövningar och lära-känna-övningar. Det är därför lärarna är så intensivt fokuserade på att leda gruppen den här första tiden.
För att vi vet att om inte klassen får hjälp att ta sig igenom de där första stegen i grupprocessen, så kommer individerna att ha svårare att ta till sig kunskap. Då kommer hela deras känslosystem att fortsätta vara fullt fokuserat på hur de ska förhålla sig till övriga i gruppen, och vi vet alla hur svårt det är att koncentrera sig när man känner sig nervös, orolig eller osäker i rummet….

Det är alltså helt normalt att barn (särskilt yngre barn som ännu inte utvecklat välfungerande strategier för att hantera sina känslor i en grupprocess) ”bråkar” när de möts i nya konstellationer. Det blir konflikter. Ofta om små saker, men med stora känslor.
Du som vuxen har också de här jobbiga känslorna i nya sammanhang, men du har lärt dig att hantera dem. Det har inte ditt barn. Än.

Så jag ber dig: Stilla dig lite.
Tänk ett varv till innan du anklagar ditt barns lärare för att ”inte bry sig”, andra(s) barn för att vara ouppfostrade eller dumma, eller slår näven i bordet på rektorsexpeditionen och kräver att hen ska garantera att ditt barn aldrig får höra ett hårt ord från ett annat barn.
Din son eller dotter kommer inte att kunna gå oknuffad genom livet, hur gärna du än önskar det, hur högljutt du än kräver det.
Den sortens garantier ger inte livet, och du hjälper ditt barn absolut bäst genom att istället rusta hen för alla livets nyanser. Genom att visa att du alltid finns där – med ett uppmärksamt öra, en axel att gråta mot och en trygg hamn när det stormar i själen.

Vi förstår att ditt hjärta vrider sig i smärta och oro över att just ditt barn ska bli utsatt eller ansatt. I rädsla över att du inte ska kunna skydda hen från allt som gör ont. Du delar den rädslan med alla föräldrar på jorden – det är föräldraskapets glödande mittpunkt.
Vi förstår också att det vilar ett tungt ansvar på oss i skolan att genom bemötande, handling och professionalitet förtjäna din tillit – så att du kan vara trygg med att vi vill ditt barn väl och att vi gör avvägningar och fattar beslut baserade på hög pedagogisk kompetens och stor respekt och omsorg om (alla!) individer vi samlar i skolans klassrum.
Vi tycker naturligtvis inte heller att det är okej att barn kränker varandra. Vi agerar direkt och resolut när det händer och vi tar alla tillfällen att hjälpa ditt och andras barn att träna på att hantera alla de starka känslor som rör till det. Låt oss hjälpas åt med det!

Jag är fullt medveten om de många medvetna missförstånd och feltolkningar den här texten riskerar att få.
Som om jag, och skolor i allmänhet, inte skulle vilja att barn ska vara trygga och må bra. Som om jag förordade bråk och kränkningar. 
Men du, stilla dig lite och läs texten en gång till.
Jag har jobbat i skolan så länge att jag vet att den starkaste drivkraften hos oss som valt att arbeta där, med ditt och andras barn, är att ge alla barn de allra bästa förutsättningarna att bli trygga i sig själva, lära, växa och därmed bli rustade för hela livet.
Vi vill så gärna göra det jobbet tillsammans med dig.
Välkommen till ett nytt läsår!

14 tankar om “Kära förälder

  1. Så otroligt fin text! Och alldeles kristallklart beskrivet. Jag minns och fäller några tårar över alla de jobbiga dagarna i nya klasser förr om åren. Önskar att jag hade kunnat se det så här redan då!

    • Tusen tack för din återkoppling! Jag blir liksom både glad och lite sorgsen av det du skriver! Det blir alldeles uppenbart att vi i skolan definitivt skulle kunna stötta oroliga föräldrar och ängsliga, ledsna barn betydligt bättre genom att faktiskt ”undervisa” (både vuxna och barn) om vad grupprocesser är och vad som händer i kropp och knopp hos alla människor i nya sammanhang.

  2. Hej
    Jag blev alldeles varm i hjärtat, så rätt din text är! Det är ju precis så här det är och det vet vi ju om, vi som arbetar i skolan och även vi som är föräldrar. Du har satt ord på det jag upplevt i många år. Helt klockrent, TACK!

    • Oj vad glad jag blir av dina ord, Matilda! Det var precis det som var min önskan, att både skolpersonal och föräldrar skulle känna sig bekräftade och påminda om att saker inte alltid är vad de ser ut att vara, utan att någon skulle känna sig ”skriven på näsan”.

  3. Så bra skrivet, Ingela! Tydligt och kärleksfullt. Med barnen i fokus, som vanligt! Ändå till hjälp för de duktiga pedagoger som jobbar i skolan.

  4. Välformulerat! Tusen tack! Skickat det vidare till mina vårdnadshavare. En text att spara till varje läsårsstart!

  5. Är så glad över att du, med dina värderingar ochklokskap att pränta ner detta i begriplig text, kommer att börja jobba hos oss! Välkommen till Nykvarn!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s