Men snälla Stefan

imagesKäre Stefan.
De senaste dagarna har du fått en hel del uppmärksamhet för ett uttalande om mobiltelefoner i skolan.
Good for you.
Om det var uppmärksamhet du ville ha.

Men snälla Stefan.
Vad är det, på riktigt, som är viktigt här? I Ekots lördagsintervju pratar du om vikten av att Sveriges unga sätter skolan först. Att de, när de är i skolan, är fokuserade på lärandet. Och det kan vi vara överens om.
Eftersom skolan är oerhört viktig i mitt liv (inte bara som mitt levebröd utan som min passion) tycker jag självfallet också att lärandet ska vara i centrum.
Precis så som du säger i intervjun; ”fokus på lärande”.
Men.
Alldeles uppenbart har många unga av dag svårt att förstå meningen med, och fokusera på, den typ av lärande som sker i svenska klassrum.
Alldeles uppenbart är den gamla sortens undervisning, där läraren har alla svaren och eleverna snällt tuggar och sväljer, inte gångbar i dagens samhälle.
Om det kan vi tycka mycket.
Men att du som statsminister ser lösningen i att i förebyggande syfte förbjuda mobiltelefoner i skolan blir liksom…. futtigt.
Det är som att försöka hindra vinden med en spade.
Och den där disciplinära vägen, som låter så lockande enkel, har en del inte helt oproblematiska kurvor framöver… Om det har jag skrivit här.

Du vill ju väl, Stefan!
Du säger själv att du vill prata om ett fokus på lärande.
Men kan vi då inte ägna oss åt att prata om det där lärandet!
VARFÖR det behövs. HUR det ska se ut.
För om inte du, som har en enorm makt över våra gemensamma resurser, men framför allt över agendan i samhällsdebatten, vill/vågar/väljer att prata om det som är viktigt; det ideologiska, vilket samhälle vi vill ha och vad som är syftet med hela utbildningssystemet – vem ska då göra det?

Och om inte jag, som i min rektorsroll har stor makt över min skolas resurser och lärarnas arbetstid, vill/vågar/väljer att prata om det som är viktigt; vilken sorts skola vi vill skapa och vad syftet med den är – vem ska då göra det?

Jag skulle nämligen, som rektor, kunna ägna hela dagarna åt att diskutera och försöka komma på sätt att hantera just mobiltelefoners varande eller inte varande i klassrummen. Och det finns en uppenbar risk att det är precis det jag kommer att få ägna mig åt, eftersom du har satt just det på agendan, Stefan.
Det är ett ganska dåligt förvaltade av kommunala medel, ärligt talat.
Det är dåligt förvaltande av både min och mina medarbetares kompetens.
Och det leder sannerligen inte till någon form av skolutveckling!
Jag vill inte jobba i den skolan, Stefan.

Jag vill jobba i, och för, en skola som inte bara gör den uppväxande generationen till kopior av oss. Jag vill jobba i, och för, en skola som ger den uppväxande generationen kunskaper, förmågor och självtillit så att de kan skapa sin, och samhällets framtid.
Så att de tar kloka, underbyggda beslut som är bra inte bara för dem själva utan för världen.
För det finns rätt mycket i världen som skulle behöva göras på andra sätt än idag, det tror jag vi är överens om, Stefan.

Läroplanen, som är ditt yttersta styrmedel för skolan, är tydlig där. Jag tycker att den funkar alldeles utmärkt som riktningsgivare i det ständiga utvecklingsarbete som behöver göras i skolan. För världen förändras snabbt, och då måste skolan göra detsamma, och alldeles uppenbart har varken du eller jag eller den samlade vuxna mänskligheten svaren på globala dilemman som miljöhot, klimatförändringar, konflikthantering, svält, energitillgång och meningen med livet.
Är skolan i så fall svaret på frågan, Stefan?
Mobiltelefonförbud är det definitivt inte, det är jag rätt säker på.
För om vi tänker oss bilden av att samhällsutvecklingen är i rörelse åt ett håll, blir det väldigt ologiskt att tänka att skolans utveckling liksom skulle gå åt det motsatta hållet.

Jag vet att jag hårdrar resonemanget nu. Jag vet att det är mycket mer komplext och svårt än antingen eller.
Men jag tänker att jag behöver göra det för att peka på hur svårt det blir att föra de där samtalen om det som är viktigt på riktigt, när du sätter agendan som du gör, Stefan.
Jag skulle kunna säga ”lägg dig inte i”, och hävda att politiken rent allmänt ska ge blanka sjutton i skolans inre arbete.
Men jag vill ju att du lägger dig i!
Jag vill att en massa människor och professioner lägger sig i!
Skolan är en maktfaktor i samhällsutvecklingen, och jag vill gärna prata om det med alla.
Men då vill jag att agendan ska innehålla en rubrik. Det skulle kunna vara den du satte i en bisats, efter en lång utläggning om mobiltelefoner, Stefan.
”Fokus på lärande”.
Därunder vill jag ha ett helt gäng didaktiska frågor:
Vad?
Varför?
När?
Hur?
Vem?

Träffa mig och @Skolvåren i Almedalen!
Överst på agendan skulle det också kunna stå ”är skolan svaret på frågan?”
Den frågan är du välkommen att diskutera med mig och många andra under Almedalsveckan.
Där pratar vi om det som är viktigt, på riktigt.

 

Foto från Aftonbladet.se

Advertisements

7 thoughts on “Men snälla Stefan

  1. Ping: Men snälla Stefan | Åsikter och deba...

  2. Ping: Stäng för sjutton av din mobil – eller ska vi fokusera på lärandet? | #skolvåren

  3. Håller med i stort. Jag frågar mig främst hur vi ska komma till rätta med segregationen? Skolkvalitet är mycket beroende på vilka grupper av barn/föräldrar som går där. I Botkyrka har man börjat bussa elever med goda resultat. Det borde det vara fler kommuner som provar. En annan fråga av yttersta vikt är språket. Med mindre än 30% barn med svenska som hemspråk i klasserna är det i stort sett omöjligt för de andra barnen att tillgodogöra sig svenska på ett adekvat sätt visa amerikansk forskning. Det är också svårt att få flyt i språket om barn inte leker på det språket visar studier kring samiska barn. Att segregationen är farlig för skolresultaten faller sig då ganska naturligt.

  4. Vad är det som hindrar ett mobilförbud och dessutom fokusera på lärandet? Problemet för vuxenvärlden är i många situationer att inte klara av att säga nej till barnen utan svarar jakande på allt för att det är enklast. Har du problem att arbeta i en skola utan mobiler kanske du gör dig bättre i en skola för unga vuxna istället.

  5. Bra Stefan! Äntligen någon som sätter ner foten… Det går alldeles utmärkt att arbeta i en klass där mobiler inte tillåts och samtidigt fokusera på lärandet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s