Timplan hit och timplan dit

Jag funderar på det där med timplan. Det är en i grunden mycket märklig sak att förhålla sig till som skolledare och lärare.
Vi tror å ena sidan på att alla människor är unika i sitt lärande. Visst kan vi se stora mönster (förr var mönstret ”alla sitter tysta och låter sig fyllas av kunskap från någon som har Sanningen”) som majoriteten ändå faller inom, men att, säg, tjugosju sjuåringar på exakt samma gång skulle knäcka läskoden är det väl faktiskt ingen som hävdar. Några behöver lite mer tid, andra behöver lite mindre.

Vi tror, å andra sidan, alldeles uppenbarligen att alla unga människor behöver totalt sett lika mycket (eller lite) tid för att lära sig det de förväntas lära sig.
För det är ju faktiskt det timplanen implicit säger. Eftersom den är knuten till en läroplan med faktiska, mätbara kunskapskrav. Inom ramen för de där till exempel 480 timmarna undervisning i engelska som timplanen stipulerar ska varje unik elev ha nått de där minimikraven. Minst. Naturligtvis hellre mycket längre än så.

Och så refererar LR:s Bo Jansson till en enkätundersökning som visar att ungefär hälften av Sveriges lärare ”inte tycker att eleverna får tillräckligt med undervisning för att nå målen” (i deras ämne).
Och drar slutsatsen att timplanen därför behöver bli stadiestyrd.

 Ett av Bo Janssons argument kan jag inledningsvis köpa. Det blir onekligen knepigare att möta varje unik elev på dennes kunskapsnivå med den stora rörlighet som finns mellan skolor, åtminstone i storstadsområdena, när skolorna fördelar sina timplaner olika över skolåren. Främst i de praktisktestetiska ämnena som eleverna inte alltid har varje skolår (av det enkla skälet att t ex 40 minuter i veckan inte blir särskilt bra undervisning, då är det bättre att köra längre pass vartannat eller vart tredje år) kan det definitivt bli så att eleven riskerar att inte får den totala mängden undervisning i ämnet han eller hon är garanterad under sin grundskoletid.

Men jag tänker att diskussionen om det fria skolvalets baksida, där många barn byter skola åtskilliga gånger under sin skoltid i vårdnadshavarnas ständiga sökande efter det perfekta, eller ständiga flykt från jobbiga konfliktsituationer (snälla, låt oss ta den diskussionen en annan gång, jag förenklar här, jag vet det.) i grunden är en helt annan diskussion. Som jag inte vill ta här och nu.
Och å andra sidan är människors rörlighet ett faktum i samhället. Man bor inte kvar. Man flyttar, migrerar, varierar… Alltså måste skolan generellt bli grymt mycket bättre på att kartlägga alla elevers kunskapsnivåer – när de kommer och när de stannar. Alldeles oavsett om eleven kommer från Mogadishu eller Friskolan runt hörnet.
Och det fina i kråksången här är att den sorts undervisning som bygger på att fånga upp elevernas ”ingångsvärde” i ett ämne eller ämnesområde, för att därefter bygga ett strukturerat lärande med regelbundna avstämningar och delmål, också är den sorts undervisning som möter alla skolmigranters behov!

Men om 1020 timmar av undervisning i matematik inte räcker för att eleverna i tillräcklig utsträckning ska tillskansa sig de kunskaper och förmågor som läroplanen pekar på – är det verkligen fler timmar i matematik som behövs? Eller annorlunda timmar i matematik?
Annorlunda timmar i skolan i största allmänhet? Eftersom mer av samma sällan är receptet när något inte riktigt funkar. Vi är liksom kvar i mönsterförståelsen (sitt tyst och bli fylld av kunskap) från anno dazumal. Med digital teknik och ett globalt samhälle ser lärandets premisser annorlunda ut idag. Tveklöst.

För att förändra ett system inifrån systemet krävs att vi börjar med rätt saker. Jag tror inte att läroplanen är rätt sak. Men att den lyfts till diskussion av LRs Bo Jansson är egentligen, i mina ögon, ett symtom på att det finns saker i ”systemet” som vi inte bara bör, utan måste, ändra, om vi inte ska köra fast helt i gamla leriga hjulspår.

På min skola strävar vi mot ett ämnesintegrerat arbetssätt där lärandet inte kan eller ska kategoriseras inom ramen för sjutton skolämnen. Argumenten är för mig lika självklara som välanvända; världen är inte uppdelat i ämnesstuprör. Livet är inte strukturerat i 60-minuterspass med olika isolerade ämnesinnehåll. Alltså ska inte heller skolans undervisning vara det. Och för att utveckla de kompetenser och förmågor som läroplanen pekar på behöver våra elever tränas i att tänka tvärvetenskapligt. Se likheter och skillnader, byta perspektiv, dra slutsatser…
Så det är klart att en stadietimplan skulle ställa till det för oss. Vi måste förhålla oss till timplanen redan idag. Lägga ett schema som bygger på det där totala antalet timmar eleverna har rätt till. Men bedriva undervisning som bygger på vår kartläggning av elevernas ingångsvärde i lärandet och vårt syfte med undervisningen; vilka vi vill att de ska vara, vilket utgångsvärde de ska ha, när det lämnar grundskolan.

Exakt hur många timmar matematik, SO och Svenska som andraspråk som ingått i vårt månadslånga ämnesintegrerade miljötema är förstås svårt att säga, vi ser till att ha marginalerna på vår sida i totalen, men att våra elever får med sig kunskaper och förmågan att använda kunskaperna på rätt sätt vid rätt tillfälle, d vs når kunskapsmålen i Läroplanen, borde vara viktigare.

Om slutsatser är att eleverna inte får ”tillräckligt med undervisning för att nå målen” kanske vi ska ställa oss frågan: Är det rätt sorts undervisning de får?

Advertisements

2 thoughts on “Timplan hit och timplan dit

  1. Håller med om att timplanerna är för mycket i fokus, som om den tid eleverna sitter i ett klassrum vore det väsentliga. Det finns för övrigt för mycket fokus på tid i skolan i stället för att diskutera vad man gör. Här har utvecklingen gått baklänges, fixeringen vid tid och timplaner bara ökar. En timmes meningsfull undervisning är bättre än tio timmars meningslös skoltid.

  2. Ping: Timplan hit och timplan dit | Jerhov - skolutve...

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s