Vi vet vad vi vill. Låt oss prata om hur!

Nu är det snart vår igen. Skolvår. Nya möjligheter-vår.
När jag tänker tillbaka på fjolårsdebatten slår det mig plötsligt att vi i skolan har blivit väldigt bra på att säga vad vi INTE vill. Vi har blivit väldigt bra på att säga NEJ.
Nej, vi vill inte ha betyg i lägre åldrar.
Nej, vi vill inte ägna hela terminer åt Nationella Prov.
Nej, vi vill inte att ni (läs politik och media) använder oss som slagträ i politisk polemik (Just detta säger Karin Berg väldigt bra här).

Och här står det förstås var och en fritt att känna sig delaktig eller inte i det ”vi” jag beskriver. Jag talar naturligtvis för mig själv, det här vill JAG, men eftersom jag är rektor med medarbetare som valt att jobba på just min skola, med den idé skolan står för, anser jag mig kunna tala också för ett ”vi”.

Så när berättar vi vad vi VILL göra? När säger vi JA?
Hawaii 1403 Nu.
Vi vill jobba med skolämnena som den helhet de är i verkligheten.
Kalla det ämnesintegrerat, kalla det tematiskt eller projektbaserat eller entreprenöriellt eller hållbart – kärt barn har många namn. Vi vill organisera oss inom skolan så att eleverna möter begripliga helheter av ämnesstoff och kunskaper, så att de får en möjlighet att utveckla sina förmågor och kompetenser ur flera perspektiv.
Vi vill att lärande ska vara på riktigt.
Vi vill att eleverna ska ta aktiv del i sitt glokalsamhälle och att deras lärande är autentiskt. Elevernas vardag och verklighet är ingången i lärande där vi tränar att se likheter, byta perspektiv och göra jämförelser. Och där eleverna kan bli verkliga förändringsagenter.
Vi vill vara en lärande organisation.
Vi vill att lärare ska kunna och våga lära tillsammans med sina elever. Vi vill att skolan blir den spjutspets mot framtiden där det är tillåtet, möjligt och rent av önskvärt att våga misslyckas, för utan mod skapar vi inte något nytt. Vi vill att läraryrket är ett tillsammansyrke. Vi vill att undervisningen i stor utsträckning sker som ett samarbete mellan flera lärare.
Vi vill bedriva ett gott pedagogiskt ledarskap.
Både skolledare och lärare vill vara skickliga ledare som förstår vilka mekanismer som påverkar lärande i grupper, och som kan och vill utmana normer, traditioner och ”måsten” i syfte att på bästa sätt gynna elevernas lärande – individuellt och i grupp.
Hawaii 1683Vi vill ha levande, utforskande samtal mellan praktik och teori.
Vi vill ha forskare i våra klassrum och själva pröva och ompröva metoder och teorier i samarbete med dem och med varandra.
Vi vill riva skolans väggar.
Vi vill flytta ut lärandet till närmsta storhandel, skog, industri, torg, buss, högskola, myrstack. Eller närmsta dator.
Vi vill göra våra elever till lärande människor.
Vi vill ge dem självkänsla, empati, solidaritet, samarbetsförmåga, respekt, nyfikenhet, trygghet och äventyrlighet. Och mod att skapa framtiden på helt nya sätt. Vi vill, som vuxna i skolan, vara lärande förebilder.
Vi vill ge den uppväxande generationen en gedigen kunskapsbas, men framför allt förmågor, kompetenser och värderingar att använda kunskaperna på ett konstruktivt sätt för ett hållbart samhälle.
Vi vill använda kunskapsmätningar, lokala och nationella, som värdemätare på kvaliteten i vår undervisning. Vi vill bygga vår undervisning på de behov vi ser hos våra elever bl a i dessa kunskapsmätningar.
Vi vill ha levande skolbibliotek.
Vi vill ha nära samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare, redan i planeringsstadiet av undervisningen. Vi vill läsa högt, läsa tyst, läsa enskilt, läsa tillsammans, läsa fakta, läsa romaner, läsa kod, läsa film, läsa digitalt och analogt..
Vi vill ha praktik och teori i en salig härlig blandning i skolan.
Vi vill värdera handens, röstens och kroppens lärande lika högt som hjärnans – för vi vet att de hänger ihop och gynnar varandra.
Vi vill ha digitala verktyg som lika självklara verktyg som penna och mattebok, och vi vill inte bara använda dem som skrivmaskiner och sökrutor utan som kontaktytor, personliga lärförenklare, samtalstorg och lägereldar.
Vi vill ha studiestödjare, socialpedagoger, idrottsledare och andra kloka vuxna i våra klassrum och skolkorridorer. Vi vill ha ett öppet och engagerat samarbetssamtal med alla som kan bidra till en trygg och bra uppväxt för våra elever.
Vi vill att skoldebatten på politisk nivå bejakar det faktum att skolan är en del av ett komplext samhällssystem -och att frågor som rör skolan också därför rör många andra samhällsinstanser, -funktioner och -system.

Och JA, vi vill väldigt gärna delta i vårens skoldebatter för att prata om vilka förutsättningar som behövs. Vilka svar vi själva har och vilka frågor vi behöver ställa.
För när vi är överens om vad kan vi börja diskutera det som är intressant.
Nämligen hur.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s