Test och tillit -a perfect match!

Den senaste tiden har jag ägnat i princip uteslutande åt skolans styr- , kvalitets- och kontrollsystem. Läroplan, resultatanalys, mätmetoder, systematiskt kvalitetsarbete på lokal nivå och resultat. Tämligen fyrkantigt. Det kanske till och med kan låta tråkigt och trist. Ingenting en frivilligt ägnar sig åt.
Men lägg till ett enda ord, och alla fyrkantiga system får liv och börjar kommunicera – med dig och med varandra!pencilhouse

TILLIT.

Jag tillbringade förra helgen i ett för mig helt nytt sammanhang; nätverket ENIRDELM:s (European Network for Research and Development in Educational Leadership and Management) årliga konferens.
Det övergripande temat för årets konferens var tillit, formulerat i rubriken Culture of Trust as a Basis of Educational Leadership and School Improvement
Det var ingen slump att just detta tema kom i fokus när Finland stod som värd för konferensen. Pasi Sahlberg inledde med att tala om den ”epidemiska våg av skolreformer” ,GERM, Global Educational Reform Movement, som sprider sig som en bakterie, germ, över världen. Symptomen är tydliga; mer resultatfokus, mer tävling och fler jämförelser mellan skolor utifrån resultat. Ökade valmöjligheter där elever och vårdnadshavare blir kunder, samt ett förhållningssätt där skolor och lärare ska stå till svars för elevernas resultat, resultat som mäts i fler och fler standardiserade test.

 It is like an epidemic that spreads and infects education systems through a virus. It travels with pundits, media and politicians. Education systems borrow policies from others and get infected. As a consequence, schools get ill, teachers don’t feel well, and kids learn less.

En av Sahlbergs teser om varför Finland varit och är så framgångsrikt i skolsammanhang, är att man lyckats undgå att bli ”infekterat” av the GERM.

Daisey Christodoulou, forsknings- och utvecklingschef på brittiska ARK Schools tog resonemanget vidare och pekade på hur vägen mot en annan typ av skolkvalitet än den som skapas av ”the GERM” kan se ut; ett system där lärare genom sin utbildning och fortbildning får verktyg att själva fullt ut ta ansvar för och ständigt utveckla sin undervisning i akt och mening att iscensätta det absolut bästa lärandet för eleverna. Christodoulou poängterade att de kvaliteter som utmärker det senare systemet också ”på köpet” ger de goda resultat som mäts i det första systemet. Det finns alltså egentligen inga hinder för att åstadkomma en kvalitativ skola med ett mer hållbart syfte än att dess elever ska prestera bra på PISA-testet, och samtidigt faktiskt prestera bra på PISA-testet!
Så vad hindrar oss? Annat än normerande hierarkiska strukturer och gammal ohejdad, oreflekterad vana?

På flyget till och hem från Helsingfors sträckläste jag Johan Österbergs bok ”Resultatanalys i skolan” och fick ytterligare pusselbitar till det mentala, tredimensionella pussel jag ägnar mig åt att sätta ihop  – i huvudet men också i praktiken.
Österberg diskuterar resultatanalys och skolutveckling; det ena som en förutsättning, men också konsekvens, av det andra i en aldrig avstannande process. Han refererar till en expertgrupp tillsatt av Utbildningsdepartementet som för några år sedan bland annat konstaterade att

”graden av måluppfyllelse, d vs elevernas framgång i skolarbetet, är i hög grad beroende av hur väl skolan fungerar som samarbetsarena.”

Lärande är alltså, återigen, ett TILLSAMMANSJOBB!
Lärare behöver vara både självreflekterande praktiker och kvalitetsutvecklare.
Fundera ett slag på vad reflektera betyder. I SAOL står det ”återkasta” och ”återspegla”. Någonting jag gör eller säger (eller tänker) återspeglas av någon annan.
Det blir oändligt mycket lättare att återspegla med en spegel, och en lärares spegel är hens kollegor – och i bästa fall också dessas skolledare!

Och då är vi, likt den där aldrig avstannande cirkulära processen, tillbaka i ordet TILLIT.

Att skapa en lärande organisation på riktigt; där lärare lär av varandra och av sina elever, där lärare är lärande förebilder för sina elever och vågar både pröva och misslyckas, kräver tillit.
Tillit från skolledningen att lärare är de som bäst utvecklar den egna professionen – i kollegial samverkan.
Tillit mellan den enskilde läraren och skolledaren, så att klassrumsbesöken och samtalen om undervisningen inte uppfattas eller utövas som kontroll utan som ännu en användbar spegel för kvaliteten i undervisningen.
Tillit från en lärare till en annan att det finns en ömsesidig vilja till utveckling – att relationen är så trygg att det blir ok att blotta svagheter , likväl som att lyfta fram och vara stolt över, och vilja dela, det som lyckas. Jante, bye bye, liksom!
Tillit mellan elever och lärare. Varje elev måste känna att hen är en del av ett lärande sammanhang. Att det individuella lärandet får kraft och energi av det kollektiva lärandet, och att skolans vuxna aldrig någonsin ger upp om den enskilde elevens möjligheter att lyckas i sitt lärande.
Och som motor i all denna tillit. Som katalysator för de tillitsfulla samtal, klassrumsbesök och diskussioner som gör en lärande organisation, som skapar en framgångsrik skolmiljö, finns resultatanalysen!

Rätt använt är mätandet i skolan det allra bästa incitamentet för livslångt och tillitsfullt lärande  – hos alla inblandade.
Hur använder du dina resultat?

 

 

 

Advertisements

One thought on “Test och tillit -a perfect match!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s