Kan du ringa mig, Jan Björklund?

WebbMobilHej Jan!
Jag hade nog faktiskt tänkt att jag skulle undvika att skälla offentligt på dig och dina regeringskompisar efter min dust med finansministern i våras. Det är betydligt mer konstruktivt och roligt att reflektera och tala om det kvalitativa utvecklingsarbete som myllrar i svensk skola. Men nu sitter jag här med frustration som kliar i fingrarna.
Och en passion för skolan som är så stark att det gör ont i hjärtat.

Jag skulle gärna vilja prata med dig.
Men det finns en risk att Riksdagens talman har beslagtagit din mobiltelefon eftersom den kanske kommer att störa i kammaren, så jag skriver istället:

Idag är det ”skolans dag”. Det är en LR-uppfinning och då är det väl en självklar logik att din utredare, tillika fd LR-ordförande, presenterar sin utredning om trygghet och studiero i skolan just idag. Dagen kom till för att ” manifestera det stora engagemanget för den svenska skolan, men också kärleken till skolan och dess uppdrag, för det är detta engagemang som driver varje lärare.” (LR:s hemsida)
Och just idag presenterar du och dina regeringskamrater därmed en sista valfläsksvål, i desperat förhoppning om… vaddå?

Att det faktiskt ska göra skillnad för skolan att mina medarbetare får förbjuda sina medarbetare, eleverna, att ta med sina mobiltelefoner in i klassrummet?

Att alla vi med röstkort och samhällsintresse som knatar till valurnorna på söndag ska känna att ”ja! Där satt den! Nu känner jag ett stort förtroende för sittande regering och deras förmåga att ta ansvar för vårt samhälles framtid; skolan”.

Du, Janne:
Det. Funkar. Inte.

 Det funkar inte att du som ansvarig minister med en dåres envishet vägrar förstå eller befatta dig med skolans komplexitet, och för att dölja din okunskap/rädsla/arrogans (kryssa valfritt alternativ) slänger ur dig symboliska meningslösa och rent fördummande beslut och förslag.
Vi kräver faktiskt mer av vår högste chef!

På min skola hade vi just idag studiedag.
Vi jobbade i kollegiet hela dagen med precis det som Skolans dag kom till för att manifestera; kärleken till skolan och dess uppdrag och det engagemang som driver varje lärare. Vi diskuterade hur vår skolas idé ska genomsyra vår undervisning, hur vi på ett effektivt sätt kan kartlägga våra nya elevers kunskaper för att möta dem där de är, hur vi parallellt och helt integrerat i skolämnesundervisningen kan jobba intensivt med vår värdegrund och med att bygga relationer mellan och med eleverna. För vi vet att goda relationer är en av hörnstenarna i ett effektivt livslångt lärande.

Vi diskuterade hur vi följer upp elevernas lärande, hur vi samarbetar i lärteam kring en elevgrupp för att vara flexibla och lyhörda och hur vi ska hitta tid och former för att dela erfarenheter med varandra inom skolan, mellan teamen.

Inte en enda gång berörde vi elevernas mobiltelefoner. De är digitala verktyg, liksom datorer och iPads. De kan fylla en funktion som stöd för lärandet och stöd för minnet. De kan naturligtvis likaväl användas för att störa, söndra eller kränka.
Men när vi, trots en politik som inte direkt gynnar just detta, men tack vare det stora engagemang som driver lärare och skolledare, lyckas med det vi diskuterade under vår studiedag idag; med relationsbyggande, meningsfull och begriplig och intressant undervisning, flexibilitet utifrån elevernas kunskapsutveckling, så är mobiltelefonernas vara eller inte vara fullständigt ointressant.

Fullständigt ointressant, Jan.
Lite som din skolpolitik, faktiskt.

 

 

 

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s