Nyanlända elevers resultat ska särredovisas – vad tycker vi om det?

I SVT:s Rapport kom nyheten nu ikväll (söndag 29/9) att niondeklassarnas behörighet till gymnasiestudier från nästa år ska redovisas i två högar; dels de nyanlända elevernas (som varit i Sverige i mindre än två år) och dels de andra elevernas resultat. Jag känner mig kluven och splittrad och helt ärligt osäker på vad jag tycker om detta. Som vanligt tycker jag att det är gott att få tankespjärna lite med mitt utökade kollegium på nätet när jag brottas med en fråga, så jag börjar med att ”skriva av mig” och hoppas på respons och återkoppling!

I min kommun har vi väldigt många nyanlända elever. En strid ström som vi anar kommer att öka. Det är fantastiskt att bo och jobba i en kommun som öppnar sina armar för människor som behöver det, det gör mig stolt! Men min kommun har länge också sladdat i botten på diverse rankinglistor över landets skolkommuner, till förtret för politiker och kommunledning, som därför tydligt önskat sig en enda sak; höj resultaten!
Vi som jobbar i, för och med skola i kommunen sliter och kämpar för att åstadkomma förändring och utveckling, och vi börjar se resultat av vårt hårda arbete! I våras blev fler elever behöriga till gymnasiet än på många år!

Vid en första anblick skulle en resultatredovisning utan nyanlända elever betyda ett jättekliv uppåt i rankinglistorna för en kommun som min. Det säger sig ju självt att en elev som inte hunnit lära sig svenska (det tar ungefär 7 år att tillskansa sig ett fungerande andraspråk, brukar man säga) inte har speciellt goda förutsättningar att klara godkända betyg i minst nio grundskoleämnen på kanske bara ett år eller två.
Så okej, varför inte?! Det kanske är bra, det kanske ger en mer rättvis bild av vilka utmaningar vissa skolor mer än andra står mitt i? Och det ser ju bra ut i statistiken…

Men å andra sidan… När man tänker ett varv till, och lyfter in fler perspektiv.
Vad är det vi signalerar genom att lyfta ut vissa elevers resultat ur summan, helt enkelt för att de inte ”platsar”?
Vilka segregationseffekter är det vi förstärker?
”-Hej, välkommen till svensk skola. Vi har inga som helst förväntningar på att du har kapacitet att klara våra kunskapskrav, så vi kommer inte att ”räkna in dig” i skolans resultat. Och vi tar ingen som helst hänsyn till om du har gedigen skolgång bakom dig eller ingen skolgång alls. Det enda vi utgår ifrån är att du är ny i Sverige.”
Hur hanterar vi ”mina barn och andras ungar” när vissa elevgrupper är bra för resultaten, andra direkt dåliga (och därför särredovisade i en egen hög)?

Eller är det bra att det blir synligt för samhället, för politiska makthavare, hur ojämlik den svenska skolan är? Hur svårt det är för lärare och skolledare att först förstå och sedan tillgodose de behov som uppstår när hälften av eleverna i en klass inte förstår undervisningsspråket? Kanske är det bra att synliggöra resursbehovet?

Fast bara om synliggörandet också resulterar i ett annat tänk kring resursfördelning, eller? För vad skapar vi annars? Vilka blir kriterierna för ”framgångsrik skola” och hur ska rankingsystemen förhålla sig? Med eller utan vissa elever, helt enkelt?

För vad är det för konstigt system vi har? Alla elever är ju våra elever! Svensk skola är, precis som hela samhället, en komponent i ett globalt samhälle som aldrig någonsin igen kommer att vara homogent i bemärkelsen ”alla ser likadana ut och har samma bakgrund och erfarenheter”. Nationella gränser är snart bara linjer på en karta, inget mer.
Så istället för att peka ut, lyfta bort och SÄRskilja; borde vi inte satsa våra krafter på, om vi nu nödvändigtvis måste ha det överhuvud taget, ett avstämnings- och sorteringssystem som kan hantera den enkla och ganska simpla skillnaden att vi talar lite olika språk?

Fast jag vet inte.. Kanske överreagerar jag? Vad tänker du, jag vill ha lite spjärn här!

Annonser

2 thoughts on “Nyanlända elevers resultat ska särredovisas – vad tycker vi om det?

  1. Hej Ingela!
    Vilken härlig blogg! Som utlandssvensk blir jag annars ofta bekymrad över vad som sker i den svenska läraren. Som lärarbarn kan jag till och med bli ganska bedrövad även om min bror som också är lärare intygar att PISA inte säger allt och att svenska barn fortfarande lär sig massor.

    Som utlandssvensk är jag invandrare. Jag bor i Vancouver där 52% av befolkningen talar ett annat första språk än engelska. Jag och alla dessa människor hamnar i kategorin ESL (English as a Second Language). Många av våra barn får extraträning i engelska; modersmålsundervisning sker privat på förälderns initiativ. Vissa ser klassningen av barnen som ESL som lite av ett stigma, men utan denna får barnen inte extra resurser.

    Statistik är statistik. Genom att blanda era nyanlända barn med alla andra riskerar deras problem att drunkna. Idag är där det färre som får modersmålsundervisning jämfört med 20 år sedan trots att vi vet fördelarna med detta och hur det hjälper de nyanlända barnen att använda och utveckla sin svenska. Det bästa för politikerna vore kanske att presentera statistiken på ett mer nyanserat sätt? Är det det du menar med sorteringssystem? Ett där samtliga grupperas tillsammans och man ser hur detta ser ut. Statistiken kan sedan separeras i en kolumn för de som är födda i Sverige, en för de som har varit här längre än sju år och en för de som är nyanlända (d.v.s. har varit här mindre än sju år om detta är en officiell s.k. cut off). Detta borde visa att er kommun är starkare än vad som ses nu när det gäller de som har varit här länge men också att ni behöver mer resurser för de som varit här kortare. Ingens fel men en mer nyanserad bild. Att utesluta nyanlända rakt av verkar helt förkastligt. Som invandrare är man dock mycket medveten om de höga trösklar som skapas av brister i landets språk.

    Allt har en fram- och en baksida. Om man ska få resurser till de som behöver det mest måste man i mina ögon lyfta fram deras resultat och visa vad behoven är. Pragmatik behöver inte vara fult om det hjälper de som behöver hjälp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s